© 2019 by Rebekkas Hjärnkontor.

  • Facebook Social Icon
  • Twitter Social Icon
  • Instagram Social Icon

Språksociologi och språklig variation

Språksociologi och språklig variation är en del av kursen Svenska 1

Skolverket:

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Språklig variation i talat och skrivet språk med tonvikt på hur språkvariationen hänger samman med till exempel geografisk och social bakgrund samt ålder och kön. Digitaliseringens inverkan på språk och språkbruk. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.

Ur kunskapskraven för E

Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt om attityder till någon form av språklig variation.

Hur jobbar jag med språksociologi och språklig variation i Svenska 1?

När jag började som lärare så avslutade jag skolåret med detta moment. Språklig variation är ett roligt moment som ofta uppskattas av elever. Man kan göra detta på ett väldigt enkelt sätt som gör att det inte blir någon direkt belastning på läraren. Därför kan det vara skönt att spara språklig variation till maj. I maj har vi alla nationella prov och resterna börjar svämma över. Språklig variation kan man enkelt göra till ett grupparbete som eleverna inte behöver så mycket vägledning i. Man kan också göra det till en muntlig redovisning vilket gör att läraren inte får något att rätta = det är ett väldigt skönt moment att ha i slutet av skolåret.

De två senaste åren har jag dock haft momentet runt höstlovet. Anledningen till det är att det sedan blir lättare för eleven att ta med språklig variation i sina arbeten, t.ex. i varje bokrecension, filmanalys, novellanalys, boksamtal osv. Det blir alltså lättare för eleven att göra djupare analyser utifrån språket, och eleven får fler tillfällen/chanser att nå ett högre betyg i momentet.

Jag gör väldigt olika varje år men jag gör oftast något av följande:

Alternativ 1:

Klassen delas in i grupper, helst 7 grupper. Varje grupp får sedan ett av ämnena nedan. Varje grupp ska söka efter information om sitt ämne. Gruppen ska sedan muntligt redovisa för klassen så att klassen får en god förståelse för vad t.ex. en dialekt är. Gruppen ska också svara på de tillhörande frågorna som står under varje ämne. Gruppen uppmuntras att hitta tydliga exempel, t.ex. en video på YouTube eller en insändare som visar den språkliga variationen.

Gruppen ska även göra intervjuer, minst 1. De ska göra egna intervjufrågor men det ska självklart vara fokus på ämnet. Om man vill kan man även ta upp texttypen reportage och låta eleverna enskilt skriva ett eget reportage och ha med intervjun i texten.

 

Alternativ 2:

Du som lärare går igenom vad dialekter, sociolekter, sexolekter, kronolekter och kroppsspråk är. Detta bör ta några lektioner… Momentet avslutas med ett prov. Du kan använda frågorna nedan i provet.

 

Alternativ 3:

Du kombinerar alternativ 1 och 2. Eleverna gör grupparbetet men momentet avslutas med provet.

 

Oavsett alternativ:

Oavsett alternativ så gör jag en övning/uppgift. Eleverna sitter i grupper och får några korta texter av mig. I varje text berättar en person om sig själv. Eleverna får i uppgift att försöka lista ut vem personen är (ålder, kön, socialtillhörighet osv.) baserat på språket. Eleverna brukar uppskatta uppgiften och jag tycker att det är oerhört intressant och givande att lyssna på dem när de diskuterar.

Oavsett alternativ är det viktigt att ägna i alla fall en del av en lektion till att prata om attityder och kränkningar.

Beskrivning och frågor

Frågor till prov och grupparbete

"Vem är jag?"