Skriva

På den här sidan beskriver jag hur jag jobbar med skrivande i kurserna Svenska 1, 2 och 3.

Svenska 1

I kursen Svenska 1 brukar jag försöka hinna med Artikel, bokrecension, filmanalys, novellanalys, insändare, krönika, referat, reportage och debattinlägg. Jag gör inte alltid allt i samma ordning men jag gör alltid insändare och referat innan debattinlägg. På den skolan jag jobbar nu har vi bestämt att vi ska göra minst två debattinlägg innan nationella proven, vilket jag gör. När jag gör debattinläggen så skriver mina elever två äldre nationella prov. Några av dem hittar ni på undersidan Nationella proven (i rullgardinsmenyn för svenska). Jag låter även mina elever skriva en halvt vetenskaplig text med "Rasismens historia" som tema. Mer om den uppgiften kommer finnas längre ner (snart). 

Debattinlägg, referat, insändare och krönika

Nu ska inte all fokus ligga på nationella proven, men jag tycker att det är både bra och viktigt att förbereda eleverna för NP för att ge dem de bästa förutsättningarna att lyckas. På nationella provet i svenska 1 får man oftast välja mellan fyra uppgifter i C-delen (skriva). På senare år har det varit inlägg och debattinlägg. Det som många elever har svårt med är debattinlägg, därför tränar vi extra mycket på det. 

 

Debattinlägg är dock inget som man, enligt mig, bara ska "kasta in”. Det blir bäst om det byggs upp i flera steg. 1. Jag börjar med det första steget väldigt tidigt på höstterminen. Bland det första vi gör är Referat. Jag går igenom vad ett referat är. De får se ett exempel på ett referat. Vi skriver sedan ett referat tillsammans. De skriver sedan ett referat två och två. Efter det skriver de ett enskilt referat som de sen får kamratrespons på och som de sen lämnar in. 

- De får tidningsartiklar av mig

 

2. Efter att vi är färdiga med det första steget går vi vidare till steg två, insändare. De fungerar i stort sett på samma sätt som referatet, jag inleder med en genomgång, de får se exempel på fyra insändare och sen skriver de en insändare två och två. Sen skriver de två stycken insändare enskilt som de sen får kamratrespons på innan de lämnar in.

- Varför två insändare? En insändare är väldigt kort, det finns därför mer att bedöma och ge feedback på om de skriver två istället för en.

 

3. Det tredje steget handlar om krönika. Vi börjar med en genomgång och sen tittar vi på en krönika där alla delar är tydligt markerade. Efter det skriver de en krönika två och två. De avslutar uppgiften med att skriva en krönika enskilt som de sen får kamratrespons på innan de lämnar in.  

 

4. Ett debattinlägg är som en blandning av referat, krönika och insändare. Nu bör de alltså ha fått en bra grund till ett debattinlägg. Även här börjar jag med en genomgång. Efter genomgången visar jag dem ett exempel på en uppgift från nationella provet och ett elevexempel (http://www.natprov.nordiska.uu.se/kp1/exempel/). Vi diskuterar elevexemplet tillsammans. De får sedan en uppgift från ett gammalt nationellt prov, som de gör två och två. Efter det får de en annan uppgift från ett gammalt nationellt prov som de ska göra enskilt - men som de sen ska få kamratrespons på innan de lämnar in. 

 

Detta är alltså på höstterminen. Under resten av vårterminen gör vi saker där referattekniken hålls vid liv. 

 

5. På vårterminen, runt vecka 10, har vi en repetition av debattinlägg. De får skriva ett till gammalt nationellt prov. Den här gången skriver eleverna under en lektion (jag har ganska långa lektioner) och de ger/får ingen kamratrespons - detta blir alltså likt en provsituation. Jag kan, enligt mig, ha den här texten som bedömningsunderlag ifall eleven inte kommer på nationella provet - eller om det inte går så bra pga. en dålig dag eller liknande. Responsen som jag ger på det här debattinlägget är mycket utförligt. Förhoppningsvis gör detta att eleven har färskt i minnet hur man skriver ett debattinlägg och vet vad hen ska tänka på för att inlägget ska bli så bra som möjligt.

 

Men det är inte bara debattinlägg på nationella provet - jag vet, därför visar jag även ett exempel på uppgift och elevexempel från ett gammalt nationellt prov (http://www.natprov.nordiska.uu.se/kp1/exempel/) som inte är ett debattinlägg.

En annan väldigt bra övning som jag låter eleverna göra innan nationella proven är att de får läsa bedömda elevtexter, de vet dock inte vilket betyg som texterna har fått. De får en text som har fått E, en C och en A. De läser texterna två och två och ska sedan gissa vilken text som fått vilket betyg - och motiver varför. 

Svenska 2

I Svenska 2 skriver mina elever bland annat en bokrecension, en lyrikanalys, en debattartikel, en argumenterande text och en essä.

Lyrikanalys

Jag ska erkänna att jag jobbar mer med låttexter än klassiska dikter i Svenska 2 - och tvärtom i Svenska 3. Jag jobbar en del med poesi redan i Svenska 1, men då handlar det mest om läsförståelse än om att skriva. Eleverna har i alla fall fått grunderna i vad poesi och lyrik är. I den här kursen repeterar vi men går också in mer på djupet. Hur kan vi identifiera teman? Vad är stilfigurer och hur påverkar de en text? Varför kan en text tolkas på så många olika sätt? Osv. Vi läser några klassiska dikter tillsammans och diskuterar dem. Eleverna får också skriva egna dikter. Efter det skriver eleverna en lyrikanalys som de sedan får kamratrespons på. Jag läser och kommenterar självklart också lyrikanalysen. Efter det gör de ett prov. Nedan hittar ni två lyrikuppgifter som jag låter mina elever göra, det spelar ingen roll vilken man börjar med.

Lyrikanalys uppgift 1

Lyrikanalys uppgift 2

Svenska 3

I kursen Svenska 3 skriver mina elever bland annat en loggbok över deras arbetsgång för deras första tal (Den retoriska arbetsprocessen), tre PM, en litteraturvetenskaplig analys och en retorikanalys av ett tal. I svenska 3 skriver eleverna ett nationellt prov, och det är ett PM. 

© 2019 by Rebekkas Hjärnkontor.

  • Facebook Social Icon
  • Twitter Social Icon
  • Instagram Social Icon